Barnets blick

Mina första viktiga 18 år utspelade sig i Huskvarna. Landskapets kuperade terräng med alla backar, bäckar och raviner, brukssamhällets alla vägar, hus och händelser som utspelats där bildar en intrikat väv av förhållanden och förbindelser där även årstider, ljus, tid på dygnet spelar roll. Vissa minnen inger mig en stark och ursprunglig känsla att hämta kraft ur.

Bland alla minnen från min barndom återvänder jag ofta till känslor som är förknippade med ljus och rum. Det kan vara solen som strålar in i tvättstugan på morgonen, ytterdörren till vårt hem på en solig eftermiddag, eller den klarblå utsikten över dalen där husen klättrar längs sluttningarna och där vi, mina vänner och jag, tillbringade eftermiddagarna efter skolan.

Dessa minnen påminner mig om en ursprunglig känsla av närvaro, som om världen visar sig för mig för första gången. Det är något som jag vill utforska genom att skapa konstverk baserade på dessa delvis verkliga och delvis rekonstruerade minnesbilder. Det är som att bygga upp en förlorad värld på nytt.

För mig representerar dessa målningar och teckningar mycket mer än bara sina motiv. De är förknippade med djupt rotade, känslomässigt laddade, arketyper; så svåra att förmedla; som jag medvetet, men kanske ännu mer omedvetet, refererar till i mitt vuxna liv.

Att barndomen har en avgörande betydelse och präglar oss är inget unikt. Kanske kan mina konstverk påminna om att vi alla bär med oss betydelsefulla upplevelser från vår barndom som vi kan återuppväcka. Platser och händelser från barndomen skapar sammanhang för livslånga och levande känslor som många av oss återkommer till i våra vuxna liv. Det påminner mig om det gåtfulla ordet "Rosebud" som nämns i början av Orson Welles film "Citizen Kane" från 1941, där tidningsmagnaten Charles Foster Kane uttalar ordet som vi till slut förstår är en symbol för det förflutna och det oskuldsfulla som gått förlorat.