Två manliga klädesplagg- kavajen respektive skjortan. Kavajen utstrålar representativ makt medan skjortan är betydligt mindre laddad. Varför tilllåter vi oss reduceras till dockor och värdera oss själva och andra efter de kläder som hängts på.
I en slags ilska eroderar jag kläderna genom att använda kaskader av färg och motsägelsefulla visuella språkkoder. Kan man förflytta fokus från det representativa i kläderna till en slags mänsklig urenergi bortom det yttre?